Don´t dream your life, live your dreams!

Bloggen har verkligen blivit lagd på sidan av nu på sommaren, men det är ju faktiskt sommarlov så datan kommer verkligen inte i förstahand. Jag är bokstavligt talat nästan aldrig hemma heller så. Idag har jag varit halvdöd, legat i soffan halva dagen och degat, jag mår inte bra av att sova och äta konstigt, min kropp behöver sina rutiner tillbaka tror jag. Allting krånglar.
Jaja, dagen började i Sofis soffa, jag hoppade direkt på cykeln och drog hem, tanken var att jag skulle till arenan och kolla på fotboll, men så blev det inte.. Lagade i alla fall en supergod fisklunch och tillbringade ungefär resten av dagen framför den fyrkantige. Love Inc, Tyra Bank show, It takes two... Yes där har ni min dag.

Gårkvällen började hos Sofi, vi gjorde oss iordning tsm, och åkte senare ner till Gräddö och väntade där med Emma, Philip, Lukas, John, Martin, Kevin och Madde. Vi drog till Martin som fyllt år, där var det massa folk, både nytt och gammalt, det sköts raketer, dansades... Det typiska är att man alltid är så stel och tråkig tills på slutet precis innan man måste hem, då släpper man lös och dansar. Varför inte släppa lös och ha skitkul från början? Får börja med det!

Kvällen ska spenderas hemma, lungt och skönt. Förlåt om jag är tråkig, men jag behöver verkligen en lugn kväll med mycket sömn, jag pallar inte med något annat. Jag vill verkligen ha lika kul resten av sommarlovet som jag har haft den senaste veckan, med mycket kompisar, fester, everything! Men jag känner att för att palla det måste jag få vila lite, jag är inte van vid att flänga runt hela tiden, vara vaken halva natten, knappt sova, knappt äta... Jag behöver lite chill, sen är det fit for fight igen! Hehe.

Nej nu ska jag gå och kolla om det finns någon bra film att se, och kanske käka något (fetto I know), sen blir det sova! godnatt!


Proffskock eller? Haha det blev grymt gott iaf!


Innan vi åkte till Martin fördrev Sofi och jag tiden med att ta lite egopics, väldigt ovanligt ;)


En av Sofis syrror har den här texten på sin vägg (Ida eller Carro, jag är inte säker hehe) och det är verkligen något jag borde göra. Istället för att vara så blyg och stå i ett hörn, och knappt våga prata med dom man vill prata med, släpp lös, och våga vara social! Varför drömma om det som faktiskt kan bli sant?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0