-

Måndag och skola igen, vilket kändes... ganska jobbigt. Jag har verkligen ingen ork till någonting längre. Jag kan inte koncentrera mig.
På So:n hade vi som vanligt ingen lärare, och då blev det ju inte mycket gjort. Prästen tittade in och började förklara hur man skulle utbilda sig för att bli präst och grejer. Han verkade helt borta och stank av sprit och cigaretter. Inte vad man tror om en präst ju, att han skulle komma full till skolan. Jag blir äcklad.
Jaja, annars flöt väl skoldagen på bra, jag hade som vanligt fruktansvärt kul på rasterna, vilket jag kan tacka mina homies för.

Jag har fortfarande inte släppt det där, det ska du veta. Långt ifrån. Även om jag inte ignorerar dig helt så har jag inte förlåtit dig. När ska du sluta ljuga? När tänker du berätta? Jag väntar på det. Du är så jävla falsk, och verkar inte stå för det du har gjort. Nu syftar jag inte bara på det du gjorde mot mig, utan det du har gjort mot vissa andra. Usch, jag mår illa. Äckliga jävel, det trodde jag fan inte. Jag visste att du inte var en ängel, men inte fan trodde jag att du skulle gå så långt. Ändå kan jag inte bara skita i dig, vilket jag kanske borde. Jag har stor lust att gå fram till dig och klappa till dig, men det tillfället kommer aldrig, verkar det som.